loppanlinnea.blogg.se 🌾

♄Mamma till en pojk & en flicka ♄ & Ă€r tillsammans med vĂ€rldens bĂ€sta pojkvĂ€n. Jag Ă€r 32 Ă„r.


Kategori: ♄ Livet i allmĂ€nhet.


stop writing a lot of crap about me on your blogs instagram and more.
I think you should find out the truth before you write about me.
These are not the first time.
Feel that I have a list to hang out who you are writing a lot of crap.
but I do not.

LĂ€s detta đŸ‘‡đŸ»

Kategori: Övrigt


Jag har fÄtt tillstÄnd att dela detta
InlÀgget skrevs 2017

Hej.... pÄ er alla.
Jag Àr en mamma som har valt att vara anonym.
Ni som kÀnner mig behöver inte skriva mitt namn, eller min sons namn.

De hÀr inlÀgget Àr lÄngt, men vÀldigt viktigt!
Det jag ska berÀtta nu Àr hemskt.
KÀnsliga lÀsare bör inte fortsÀtta lÀsa min text.

Anledningen till att jag vĂ€ljer att dela med mig om detta Ă€r för att jag vill varna. 
Jag tar ALLA tillfÀllen jag fÄr och varnar sÄ mÄnga förÀldrar jag kan.
dehÀr Àr nÄgot som jag inte kan hÄlla för mig sjÀlv och kan Jag rÀdda ett barn frÄn döden genom att berÀtta, sÄ gör jag det utan att blinka.

Jag vill inte ha nĂ„gra Ă„sikter om hur ansvarslös jag Ă€r som förĂ€lder. 
Jag vill inte veta vad du tycker och inte tycker om vad man ska, och inte ska ha hemma nĂ€r man har barn. 
Jag har redan den kunskapen.
Och jag har redan gett mig sjÀlv miljontals psykiska lavetter över det som hÀnt.
Jag kommer aldrig förlĂ„ta mig sjĂ€lv, och jag kommer aldrig komma över det. 
Det Àr straff nog, sÄ spara dina ord.

Snutten pĂ„ bilden med skorna pĂ„ fel fot och plufsiga kinder heter Zander. 
Det Àr min son, min skatt, mitt liv, mitt ALLT <3

I över 5 Ă„r kĂ€mpade vi med att bli gravida. 
Jag har vÀntat lÀnge pÄ att fÄ bli hans mamma.
NĂ€r jag födde honom den 30:e november 2014 sĂ„ stannade tiden. 
Alla röster runtomkring mig tystnade. 
Alla personer som var runt mig blev suddiga. 
Hans ansikte, smĂ„ hĂ€nder, smĂ„ fötter, var allt jag kĂ€nde och sĂ„g. 
Jag fick tunnelseende. Jag sĂ„g bara honom. Hans röst var det enda jag hörde. 
Och nĂ€r vi fick ögonkontakt.. 
Herreguuuuuud tjejer. 
Behöver jag ens förklara?
kÀrleken som vÀxte fram inom mig var sÄ kraftfull och stark att jag hade kunnat springa igenom en betong mur hur lÀtt som helst.
SÄ kraftfull att det smÀrtade i mitt bröst, precis som att den inte fick plats dÀr inne. Min SON <3
Jag lovade honom att skydda honom frÄn ALLT !
Jag lovade honom det....
Inget skulle nÄgonsin fÄ hÀnda honom.
Ingen skulle nÄgonsin fÄ skada honom.
Jag lovade honom det. 


I mitten av november förra Ă„ret, för bara nĂ„gra mĂ„nader sedan sĂ„ vĂ€ndes vĂ„r vĂ€rld upp och ner. 
Mitt löfte var brutet och min sjÀl strimlades sönder.

Min Àlskade son hade haft vinterkrÀksjukan och krÀkts hela dagen innan.
 Hans lilla mage var tom, men han vĂ„gade inte Ă€ta nĂ„got. 
Han var sĂ„ slö i kroppen av att inte fĂ„ behĂ„lla nĂ„got han Ă„t att jag nĂ€stan började fĂ„ panik. 

-"Vi ska göra Chokladbollar Àlskling. Vill du baka med mamma?"

-"aa, baka mamma"

Sen ser jag det igen. 
De dĂ€r  handfatet som Ă€r fyllt av Ă€ckligt vatten för att det Ă€r stopp nĂ„nstans djupt in i nĂ„tt rör.
Jag kan inte slĂ€ppa det. 
Det Ă€r fjĂ€rde dagen jag ser det. Försökte med ALLT i flera dagar men inget löste upp Proppen. 
Jag kunde inte slĂ€ppa det, sĂ„ jag ringde ett företag som hanterar avlopp. 
6000 kr ville han ha. 
För att det var jour, och för att det var sÄ nÀra jul.
Jag blev irriterad och sa att jag minsann kunde lösa det sjĂ€lv. 
Min sambo, som Ă€r pĂ„ vĂ€g hem frĂ„n jobbet, fĂ„r ett samtal frĂ„n mig. 
Jag ber honom köpa hem KAUSTIKSODA.
NĂ€r han kommer hem, sĂ„ hĂ€ller jag ner hela burken i avloppet efter att jag öst ut dedĂ€r vidriga vattnet. 
Jag kokar upp vatten i vattenkokaren och hÀller rÀtt ner i avloppet.
 Det börjar bubbla och gurgla och jag ser att det Ă€r pĂ„ vĂ€g ner. 

-"Bra.. dĂ€r slĂ€ppte skiten. 
Nu gör vi chokladbollar Pluttskrutt"

VĂ€nder mig om i 2 sekunder för att hĂ€mta havregrynen en meter bort. 
TVÅ sekunder!!!!!
PÄ den korta stunden hinner mitt Àlskade barn dra stolen mot bÀnken, stÀlla sig pÄ den, doppa sin leksaksvisp i vasken, och sen in i munnen !

PANIK !!!!!!

Han försöker skrika men kan inte.
Jag ser hans smĂ€rta, jag ser hans DödsĂ„ngest, jag ser hur det bubblar i hans mun. 
Han svullnar upp i munnen, lÀpparna blir sÄ pass svullna att dom spricker.
 Det bildas neongult, tjockt slem i hans mun och hals. 
Han kan inte andas.

Redan nĂ€r jag sĂ„g honom pĂ„ stolen, hulkandes sĂ„ skrek jag Ă„t min sambo att ringa efter ambulans. 
Mitt mammahjÀrta talade om för mig att dehÀr var allvarligt.

Jag trodde först att han satt i halsen. För det sĂ„g sĂ„ ut pĂ„ honom först. 
SlĂ€ngde honom över mina ben och slog honom i ryggen allt va jag kunde. 
Det var dĂ„ jag sĂ„g att det bubblade i hans mun. 
Det var dĂ„ jag förstod vad som hade hĂ€nt. 

Det var dĂ„ jag fick panik av min rĂ€dsla. 
Jag slotts med mig sjĂ€lv i mitt huvud för att absolut inte visa min panik för Zander. 
Ser han min panik, sÄ Àr det kört.

Och nu, va gör jag nu !!!!!???

-"Àlskling, titta pÄ mamma, du fÄr inte svÀlja, hör du mig, titta pÄ mig, du fÄr inte svÀlja, spotta......"

Hur f*n talar man om för en snart 2 Äring att han absolut inte fÄr svÀlja. HUR ?!

Jag mĂ„ste agera snabbt. 
Det hÀnger pÄ mig nu !

slet av honom klĂ€derna och satte honom i badkaret. 
Iskallt vatten. Kyler ner honom. Framkallar en kramp. 
DÄ svÀljer man inte.

Ni vet, första doppet i sjön. nĂ€r man stelnar till. 
det var den krampen jag ville fĂ„ fram. 
Spolade hans lilla mun. 
Hela tiden med paniken som misshandlar mig psykiskt.
Det dÄliga samvetet...

-"hur kunde jag vara sĂ„ dum i huvet! Jag har dödat mitt barn!! "

Ambulansen kommer.
TvĂ„ IDIOTER kliver in och sĂ€ger att Zander ska dricka mjölk... 
Dricka mjölk ?!

-"NEJ ! Han ska inte dricka NÅTT ! Han fĂ„r för  inte svĂ€lja !!!!!!! han har inte svalt tvĂ€ttmedel ! Det Ă€r KAUSTIKSODA ! 
Det frĂ€ter ALLT i dess vĂ€g ! Vi mĂ„ste Ă„ka NU, han DÖR !"

Jag fĂ„r ta alla beslut. 
Helt sjukt. 
Det Ă€r en annan historia, men jag Ă€r sĂ„ tacksam över att jag lyckades slĂ„ ner paniken och hĂ„lla mig skĂ€rpt. 
Det rÀddade min son.
Hade ambulanssjuksköterskorna fĂ„tt göra som dom ville sĂ„ hade min son inte funnits idag. 
Det skrÀmmer mig !

NĂ€r vi vĂ€l kommer in till Akuten i raketfart sĂ„ Ă€r jag fortfarande lugn utanpĂ„. 
Inombords skriker jag i panik.

Mitt barn, som jag lovade sĂ„ dyrt och heligt att skydda mot och frĂ„n allt och alla. 
Han slets frÄn mina armar, pressades ner mot en brits med 10 tals okÀnda ansikten mot honom.

Han fÄr panik, nu kan han skrika, hela Sverige mÄste ha hört hans desperata och panikslagna skrik efter mig.
Dom hÄller fast honom, han försöker vrida sig loss, slÄss för sitt liv, skriker efter mig.

DÀr och dÄ kom mina första tÄrar.
Jag gick sönder.
Allt brast för mig. 

Jag tappar kĂ€nseln i mina ben. 
en undersköterska leder mig ut, jag vill inte gÄ..
Hon tvingar mig ut.

-"snÀlla, stÀng inte dörren, jag mÄste se honom. "

En dörr smĂ€lls igen rakt framför mitt ansikte. 
Sekunder efter Tystnar hans lilla panikslagna skrik. 
Jag Bryter IHOP. Totalt...
Han dog. Han dog, och jag va inte hos honom! 
I ena handen har jag hans smÄ stövlar.
I andra har jag hans lilla jacka. 
Jag kramar dom, jag har förlorat honom.

Det tog en evighet att fÄ honom. En evighet!
För att pÄ ett kort ögonblick förlora honom.

Dörren som smĂ€lldes igen framför mitt ansikte öppnades, ut rullas han i raketfart med 3 personer vid sig. 
In i en ambulans och försvinner med blÄljus .

Jag fÄr reda pÄ att dom ska ta honom till Jönköping.
Dom frÄgar om jag vill ha en taxi dit...

-"nej, min sambo Àr pÄ vÀg"

Robin, min sambo, kommer. 
Vi kramas HÅRT och lĂ€nge.
TĂ„rarna sprutar.

Jag förklarar att vi mÄste ta oss till Jönköping.
Att han Àr pÄ vÀg dit.
Vi Ă„ker, nĂ€r vi kommer fram leder en sköterska oss till intensivvĂ„rdsavdelningen. 
In till Sal 10, mitt lyckonummer.
KÀndes definitivt inte som det dÄ.

DÀr lÄg han..
Med Miljontals slangar, helt naken.
kopplad till en Respirator. 
Hans pyttelilla kropp syntes knappt i dendÀr jÀttestora sÀngen.

Det var fruktansvÀrt !
INGEN förĂ€lder ska behöva se sitt barn sĂ„. 
Inte ens min vÀrsta fiende. INGEN !

Jag ber om Àrlighet och inget bakom vÄra ryggar.
Jag vill veta ALLT dom tÀnker.

DĂ„ fĂ„r jag veta att lĂ€karen inte tror att Zander kommer överleva. 

Jag kunde kÀnna hur mitt hjÀrta brast.
Det gjorde sÄ fruktansvÀrt ONT !

Man hade gĂ„tt ner med kamera och tittat ner i strupen och magmunnen. 
Magmunnen hade tagit mest stryk efter munnen. 

24 timmar var vi tvungna att vÀnta.
Det var dÄ vi skulle fÄ veta ifall han skulle överleva.
För det ligger och frĂ€ter i 24 timmar. 
Innan dess vet man inte hur stor skada det blivit.

Det var det absolut vÀrsta jag varit med om.
Att behöva vÀnta sÄ lÀnge pÄ att fÄ veta ifall min son skulle överleva var tortyr !

Jag vet inte hur mĂ„nga gĂ„nger jag grĂ€t. 
Jag vet inte hur mÄnga gÄnger jag sa att jag Àlskar honom.
Jag vet inte hur mÄnga gÄnger jag sa förlÄt.

Varje gĂ„ng jag eller Robin pratade, sĂ„ höjdes Zanders puls. 
och en gĂ„ng, nĂ€r jag viskade -"förlĂ„t Ă€lskling.. Mamma Ă€lskar dig" i hans öra sĂ„ tryckte han sitt underbara lilla huvud mot mig. Precis som att han förlĂ€t mig. 
Jag behövde det. SÄÄÄÄÄ mycket!!!

Älskade, underbara, lilla lilla pojke <3

NĂ€r helvetes timmarna hade passerat sĂ„ rullades han upp till operation. 
Nu skulle man ner i magsÀcken och titta hur det sÄg ut.
Om han skulle vidare till lund eller om han ens skulle överleva.

Han rullades ivÀg.
Vi bestĂ€mde oss för att ta en promenad medans han var pĂ„ operation. 
Vi gick hand i hand, knÀpptysta. lÀÀÀÀnge..

-"nu mĂ„ste dom ju va fĂ€rdiga, vi gĂ„r tillbaka" 
sa jag.

Men nĂ€r vi kom tillbaka upptĂ€ckte vi att vi bara varit borta i 20 minuter och att dom inte ens börjat med honom pĂ„ operation. 
USCH !!!!

Efter en lÄÄÄÄng vÀntan, sÄ kom Àntligen 2 lÀkare in till oss.
Den ena tar fram sin mobil och börjar visa bilder pĂ„ hur det sĂ„g ut i Zander. 
Hon va Chockad. För pĂ„ bara 24 timmar sĂ„ hade han lĂ€kt otroligt mycket. 

-"han kommer klara sig, han kommer inte ens fÄ nÄgra men nÀr han lÀkt" sa hon helt chockad.

Robin Kastade sig över henne och kramade henne. 
Jag bröt ihop av lĂ€ttnad. 
Det var sÄ himla mycket kÀnslor pÄ en och samma gÄng.

Han kommer överleeeeeeva !!!!!!

KÀndes som jag fött honom pÄ nytt.

Man pratade till och med om att koppla bort honom frÄn respiratorn pÄ kvÀllen dagen efter om svullnaden fortsatt gÄ ner i samma takt.

Innan fick vi höra att det skulle ta flera mÄnader !

Vi hade Änglavakt !

Han hade en tuff vecka efter att dom vÀckte honom frÄn Respiratorn, men han LEVER !

Ingen vet hur mycket han fick i sig.
Men jag vet att det inte var mycket dÄ det hade sjunkit. man kunde se ett litet spÄr i skummet som hade fastnat pÄ kanten av diskhon .

LĂ€karen sa att det rĂ€cker med ETT korn. 
Det Àr det enda som behövs för att det ska bli livshotande.

SĂ„, tjejer...
FÄr ni problem med avlopp, ring rörmokaren.
betala domer tusenlapparna och gör inte mitt misstag.
Det rĂ€cker med att nĂ„n tappar ett korn pĂ„ golvet och inte hittar den. 
Ungarna hittar ALLT !

Bort med skiten. 
Jag kommer eventuellt lĂ€gga upp lite bilder bland kommentarerna. 
Jag har inte bestÀmt mig Àn.
Vill inte att nÄn sparar bilderna och sprider dom vidare pÄ nÄgot sÀtt.
Ni mÄste se vad skiten gör.
Bilden pÄ hans lÀppar och ansikte Àr tagen dagen efter.
Svullnaden hade gĂ„tt ner 70 %, sĂ„ dĂ„ kan ni ju tĂ€nka er hur det sĂ„g ut innan. 
Helkropps bilden Àr tagen dagen efter det.
SÄ man kan ju se hur fort han lÀker.
Min fina lilla Skatt ! <3

Ska tÀnka lite pÄ om jag verkligen vill lÀgga upp dom.

Men Äter igen, kÀnsliga varnas !

Sprid min historia till sĂ„ mĂ„nga ni kan. 
Inte min text.

Kan det rÀdda ett barn sÄ Àr det bra!

Jag Àr skadad för livet.
Men det kan jag ta, bara han inte Àr det !

UrsÀkta stavfel.
Jag orkar inte rÀtta.


Kategori: Övrigt


Jag stödjer cancer fonden.
För att jag vill hjĂ€lpa till i mot den hemska sjukdomen